En påskhälsning från Västtyskland



Påskhälsning och brev från tyska fadderbarn till
Rädda barnen i Hofors på 50-talet.

Nödlidande i andra länder blev en bit in på 1900-talet en angelägenhet för det svenska föreningslivet.

Första världskriget var den första stora händelse som drog igång ett febrilt hjälparbete. 30- och 40-talen och de katastrofala händelserna i Europa engagerade så gott som hela svenska folket, och även efterkrigstiden var en intensiv period för hjälporganisationerna.

Rösträttstalaren - inte alltid välkommen



Breven i Gelfeborgs läns rösträttsförbunds korrespondens
 speglar rösträttskampens föga glamorösa vardag.

”…får meddela att ifrågavarande rösträttstalare ej bör förlora tid med att besöka Bergvik” skriver P Pettersson till Gefleborgs läns rösträttsförbund i juli 1895.

Rösträtten kom sent i Sverige, efter flera decenniers hård kamp för att först män och sedan kvinnor skulle få fullvärdigt medborgarskap. Därmed inte sagt att rösträtten var hett efterlängtad i alla läger.

Om detta vittnar de bevarade arkiven från rösträttsorganisationerna. Rösträttsförbunden, de lokala kommunalföreningarna och kvinnornas rösträttsföreningar hade alla en utbredd likgiltighet och motsträvighet att tampas med.

Ett bit av boendets historia

Trycksak från 1960-talet ur
Hyresgästföreningen i Gävles arkiv

Den första hyresgästföreningen i Gävleborg bildades i Gävle 1941. Hyregästernas riksförbund, bildat 1923, och de lokala hyresgästföreningarna var med och formade den svenska bostadspolitiken från 30-talet och framåt. Flera bostadsutredningar genomfördes under den perioden och 1942 trädde hyresregleringslagen i kraft. Det gav hyresgästerna ett starkt vapen.

På det lokala planet arbetade hyresgästföreningarna både med hyresförhandlingar och ärenden, som vräkningar, oskäliga hyror och dålig boendestandard, och med politiskt förändringsarbete. I Gävle drev föreningen igenom krav på kommunal bostadsförmedling, hyresnämnd och bostadsbyggande under 1940- och 1950-talet.

Fritidsverksamhet och boinflytande var begrepp som började dyka upp på 60- och 70-talet. Det drevs fritidsgårdar, parklek, danskurser och trafikskolor i hyresgästföreningens regi. Lokala kontaktkommittéer bildades på 70-talet för att ge de boende större makt att påverka.

Tips på arkiv:
Hyresgästföreningen Gävleborg
Lokalavdelningar i Ljusdal, Hudiksvall, Söderhamn, Bollnäs, Hofors, Sandviken och Gävle

Fredrik och Lisa i Kina



"...plockat själv...fina pressade blommor från
Dong Dong på resan genom IndoChina"

Mellan bladen i Lisa Karlströms dagbok, en torkad blomma från Indokina. Så kan arkivmaterial också se ut.

Fredrik Karlström reste till Kina som missionär för Svenska missionsförbundet 1936. Året efter reste Elisabeth Albertsson. De båda var förlovade, men det kom att dröja flera år innan de ens kunde träffas. 1940 gifte de sig i Shasi i Ischang-provinsen.

De båda verkade som missionärer i Kina under åren 1936 – 1946. Under dessa år invaderades Kina av Japan och i Elisabeths dagböckerna kan man följa de fasansfulla härjningarna,

Rädda Voxnadalen! - kärnkraft i arkivet

Handgjord affisch ur Rädda Voxnadalens arkiv

Aktionsgruppen Rädda Voxnadalen bildades 1980 för att förhindra att Svartboberget skulle bli förvaringsplats åt radioaktivt avfall. Beslutet att protestera  mot provborrningarna på berget ledde både till domstol och till lokalrevyer. Här berättar Birgitta Olsson i dagboksform om en alldeles särskild morgon 1981:

Tisdag 27/1 1981

Klockan ringer 4:15. Sture och jag smyger oss upp för att inte väcka ungarna. Att äta gröt halv fem på morron hör inte till vanligheterna i den här sjusovarfamiljen precis – men det är heller ingen vanlig dag som randas. Det är 10 gr kallt. Vi hämtar en granne och tar vägen över Älmesbo. Den en och en halv km långa vandringen upp mot Svartbobergets topp kommer jag aldrig att glömma.