...önskar blifva utstruken

Brevet ur Sankt Matteus metodistförsamlings arkiv

Ett enda litet dokument kan väcka många frågor. Anna Jansson blev medlem i Sankt Matteus församling i Gävle 1887. Det innebar att hon blev metodist. Att tydligt visa att man var religiöst avvikande, eller dissenter, krävde ännu vid den här tiden en del mod. Men frikyrkan var stor och stark, metodistförsamlingen i Gävle räknade flera hundra medlemmar.

1894 vill Anna Jansson lämna metodisterna. Vid den tiden arbetade hon i hemmet hos stadsläkaren Adolf Grape. I sin utträdesansökan skriver hon att hon nu endast tänker tillhöra den lutherska kyrkan, alltså svenska statskyrkan, och undertecknar brevet "Anna Jansson hos Doktorn Grape".

Vad ligger egentligen bakom det korta brevet? Varför betonar hon att hon väljer "endast" statskyrkan? Varför anger hon sin arbetsplats? Kan det vara så att hennes arbetsgivare, en högt ansedd samhällsmedlem, påverkar henne i den riktningen, medvetet eller omedvetet?

Eller är det helt enkelt så att hon inte längre intresserar sig för församlingslivet och vill lägga lite tyngd bakom sina ord genom att nämna doktorns namn? Svaret på frågorna får vi nog aldrig.

Lisa Engström

Det är roligt att ta själv!

Konsumtionsföreningen Bollnäs med omnejd (Konsum Bollnäs) bildades hösten 1923 när ett antal kooperativa organisationer i och omkring Bollnäs landskommun gick samman i en storförening.

I början av femtiotalet beslutade sig föreningen för att bygga om butiksfilialerna i Rehn och Höglunda till moderna självbetjäningsbutiker - Bollnäs skulle få sina första snabbköp. För Rehns del hade styrelsen särskilt högtflygande planer. Man hade bestämt sig för en "relativt stor tillbyggnad, så att en verkligt rymlig snabbköpsbutik kunde skapas". Men till en sådan kunde myndigheterna inte ge sitt tillstånd. Lösningen blev i stället att flytta ner personalens omklädningsrum och toalett i källaren så att hela markplanet kunde användas som butiksyta. Kyldiskar "av allra modernaste konstruktion" skulle installeras i både Rehn och Höglunda. På så sätt, konstaterade man, kunde alla kött- och charkuterivaror, ost, smör, margarin och spädare grönsaker förvaras kylda.

De första försöken med självbetjäningsbutiker i Sverige gjordes redan 1941. Men eftersom den nya butiksformen visade sig svår att kombinera med hanteringen av ransoneringskuponger fick snabbköpens riktiga genombrott vänta till efter krigsslutet. Det var väl egentligen först under femtiotalet som det stora flertalet svenskar fick erfara hur roligt det kunde vara att ta själv från butikshyllorna. 

Konsum Bollnäs arkiv innehåller protokoll, årsberättelser, stadgar och räkenskaper. Handlingarna sträcker sig från 1921, då det första steget mot en storförening för Bollnäs med omnejd togs, och fram till det att föreningen fusionerades med Konsum Alfa 1966.
Jörgen Björk

Planskisser över snabbköpen i Rehn och Höglunda. Klicka för förstoringar!





Den solidariska cigarren

Sommaren 1900 bröt en allvarlig konflikt ut på den Rettigska tobaksfabriken i Gävle när närmare 200 anställda gick i strejk med krav på bättre villkor. Under hösten samma år, som en direkt följd av konflikten på Rettigs, startade den kooperativa cigarrfabriken Fram sin verksamhet. 



Från tobaksproduktionen i Frams lokaler på
 Vågskrivaregatan i Gävle

Om man hyste några förhoppningar om att på allvar kunna utmana Rettigs är svårt att säga. Syftet var i första hand att sysselsätta de strejkande arbetarna så länge konflikten pågick. Att Fram genomsyrades av en socialistisk kampvilja framgår av namnen på de produkter man saluförde. Eller vad sägs om cigarrerna Solidaritet och Karl Marx? 



Rettig försåg bourgeoisien med cigarettmärken som H. M. Konungens jaktklubb, Segelsällskapet i Gefle No 37 och Diamant No 102. Uppstickarens motsvarigheter hette Hej, Hallå, Sport och Chic. Det skulle uppenbarligen vara full fart framåt när arbetarna själva tog kontroll över produktionen. Ut med det gamla, in med det nya!

I det lilla men innehållsrika arkivet efter fabrikens verksamhet 1900 - 1915 finns protokoll, årsberättelser, räkenskaper, trycksaker och fotografiet ovan.

Jörgen Björk

Priskurant från Kooperativa cigarrfabriken Fram – ”arbetarnes egen fabrik”. I sortimentet hittar vi cigarrer med namn som Karl Marx och Solidaritet.

Priskurant från Kooperativa cigarrfabriken Fram. Någon på fabrikskontoret har nedtecknat arbetskostnaden för varje produkt. De handgjorda varorna är i allmänhet väsentligt dyrare att tillverka än de maskinformade. Klicka för att se större dokument!

Världsspråket Esperanto

Som en fortsättning på förra veckans inlägg kommer här en affisch hämtad ur ABF Arbrås arkiv, som belyser en vanlig företeelse i den svenska bildningsrörelsen på främst 1910- 20- och 30-talen: Det påhittade språket Esperanto.

1932 affischerade ABFs lokalavdelning i Arbrå om ett föredrag om Esperanto - det neutrala världs-hjälpsspråket - med föreläsare Sixten Egnell från Bollnäs. En provlektion skulle ges av esperantoläraren "sinjoro" Hans Fox från Danzig. Efter föredraget kunde man anmäla sig till en esperantokurs med 6 lektionstimmar i veckan till en kostnad av 7 kr/ person. Deltagarnas kunskaper sattes verkligen på prov när kursen avslutades med samkväm och föredrag av Hans Fox på esperanto om fristaden Danzig.

På Arkiv Gävleborg finns arkivmaterial efter tre esperantoföreningar, men mycket finns också att hämta i t ex ABF och nykterhetsrörelsens studiecirklar från tiden.

Den som vet ingenting vill ingenting

Dokumenten är hämtade ur ABF Arbrås handlingar, ett av ca 70 st ABF-arkiv som förvaras på Arkiv Gävleborg

1913 öppnade ett arbetarbibliotek i Folkets hus i Arbrå. Det som snart blev ABF Arbrå bildades med syftet att höja mänskligheten, och främst arbetarna, i intellektuellt hänseende. Det kan låta högtravande, detta syfte som hela bildningsrörelsen hade som sitt i början av 1900-talet, men om man läser den lilla texten ovan känns det ganska självklart."Kunskap är makt" var ett annat sätt att formulera samma sak.

Ordningsreglerna för läsestugan är både tidsbundna och tidlösa. Att en besökare ska vara nykter, inte spotta på golvet, inte smutsa ner och att hundar inte får följa med känns ålderdomligt men föredömligt. Däremot brukar numera barn under 14 år vara välkomna på biblioteken. Likheter med arkivets forskarsal finns också. Ingen mat och dryck, lågmälda samtal och materialet ska hanteras försiktigt. Fast att inte flytta "mobilierna" har vi bytt mot "ljudlösa mobiler."



Klicka för att se en större bild!