söndag 26 januari 2014

De finska barnens diet

I februari 1942 ordnade Alfta Röda Korskrets plats för 15 finska barn på Tekla Larssons pensionat Björkebo. Det var ett tillfälligt hem, efter sommaren tänktes det att en del barn skulle kunna återvända till Finland och gå i skolan, medan andra skulle bli inackorderade i privata hem, som så många barn blev redan vid ankomsten till Sverige.
Omkring 40 faddrar stödde barnen med pengar varje månad, de omkringliggande sågverken sponsrade med ved och förläggningen fick alla möjliga typer av gåvor. Trakten kring Edsbyn och Alfta låg över rikssnittet av antal mottagna finska barn med ca 5% så engagemanget var generellt stort.
Vad barnen åt dokumenterades på matsedlar som skickades till provinsialläkaren i Gävle, som också var ordföranden för Gävleborgs läns kommitté för Finlandsbarnen. Per Hallberg påpekade att med tanke på att dåliga tider kunde stå för dörren var barnens mat nästan lite för bra och rekommenderade några inskränkningar. Det är nästan så att stadsbarnen måste avundas de finska barnens diet.
I protokollet anar man att Röda korset i Alfta känner sig kritiserade för att maten skulle vara "väl kraftig". Men när man lugnat sig gör man ett litet tillägg i protokollet, ångrar uttrycker "väl kraftig" och bifogar Hallbergs brev. Nedan kan du läsa provinsialläkarens brev samt en av de matsedlar som upprättades för förläggningen för finska barn i Alfta.

Protokoll fört vid Alftakretsens möte 27/2 1942

Ur Röda korsets Alftakrets arkiv

tisdag 21 januari 2014

AB Ansg. Fahlstedt bygger

Lillhagen var ett av flera radhusområden som Fahlstedts byggde i Bomhus under 60-talet. Arkitekt: Hans Åkerlind. Klicka här för att se informationsbladet som PDF.

På 1950-talet uppförde AB Ansgarius Fahlstedts Byggnadsfirma sina första radhus- och villaområden i Gävle med omnejd. Under ett par decennier fram över skulle just den typen av projekt bli något av firmans signum. Det så kallade miljonprogrammet förknippas väl i första hand med höghusområden och betongförorter. Men en betydande del av de bostäder som byggdes under åren 1965 till 1974 utgjordes faktiskt av villor, parhus och radhus. Och i våra trakter var det ofta Fahlstedts som stod för byggandet.

När byggmästaren Ansgarius Fahlstedt gick bort 1949 övertog sönerna Sven och Gunnar Fahlstedt firman som ombildades till aktiebolag 1957. Under åren 1949 - 1979 byggdes, i egen regi och som entreprenader, omkring 1500 bostäder i form av radhus, villor, kedjehus och lägenheter i flerfamiljshus. Byggnadsfirmans arkiv, som förvaras på Arkiv Gävleborg, innehåller bland annat byggnadshandlingar såsom ritningar, tekniska beskrivningar och entreprenadkontrakt rörande arbeten i Gävle med omnejd.
Jörgen Björk 


onsdag 8 januari 2014

Folkpartistisk filmturné

Mellan den 22 januari och den 21 februari 1938 genomförde Gävleborgs distrikt av Folkpartiets Ungdomsförbund en filmturné genom länet. Under turnén hölls 30 möten som besöktes av sammanlagt 1055 personer. I ungdomsförbundets årsberättelse sammanfattas det hela som i stort sett lyckat, frånsett den ekonomiska sidan.

Onsdagen den 2 februari var det Viksjöfors tur att gästas av turnén. Filmer som visas är FPU-filmen "Vi unga och vårt arbete" samt ljudfilmerna "Skidsport i Österrikiska alperna" och "Mozarts hemstad och omgivning". Det är oklart vilka redaktör O. Wedholm egentligen räknar till de politiska A-människorna men FPU-arna hörde väl sannolikt dit.
Jörgen Björk

måndag 16 december 2013

Jul- och jubileumsfest i Hofors

Hofors Kooperativa Kvinnogille firar jul och 30-årsjubileum den 28 december 1940. I bakgrunden skymtar Gillets standar.
Den 28 december 1940 hölls en kombinerad jul- och jubileumsfest i Konserthallen i Hofors. Jubilarer var Hofors Kooperativa Kvinnogille som fyllde 30 år. När Gillet ser tillbaka på verksamheten under de gångna tre decennierna konstateras att mycket kretsat kring vardagen, hemmet och familjen. Men på sistone har också den stora världen gjort sig påmind. "Under senaste året har Gillet hjälpt till i arbetet som uppkommit genom det rådande tidsläget." Vid det högtidliga firandet har kvinnorna, som framgår av fotot ovan, valt att ha med sitt vackra standar.
Jörgen Björk



Hofors Kooperativa Kvinnogilles standar.


fredag 6 december 2013

Ordningsproblem på Konsumrestaurangen

Konsumrestaurangen på Hyttgatan var tänkt att bli kooperationens nya flaggskepp i Sandviken när den invigdes 1945. Men ganska snart började istället alarmerande uppgifter om busliv i lokalerna komma in till Sandvikens Konsumentförenings styrelse.

Konsumrestaurangen på Hyttgatan i Sandviken.

Sommaren 1949 har det gått så långt att restaurangföreståndaren begär förflyttning på grund av otrivsel i arbetet. Enligt styrelseprotokollet den 4 augusti har "vissa klasser av ungdomarna i Sandviken, såväl manliga som kvinnliga, gjort sitt bästa för att få restaurangen nedbusad". Som en första åtgärd beslutar styrelsen kontakta "ungdomsklubben" (gissningsvis den socialdemokratiska). Och om inte det fungerar "skall vaktmästare med polismans befogenhet anställas".

Krismöte den 28 mars 1950.
Mötet den 28 mars 1950 ägnas helt åt ordningsproblemen på restaurangen. Klicka här för att läsa hela protokollet som PDF. För första gången får vi här ett konkret exempel på vad bråkmakarna kunde ställa till med: "som exempel nämndes avlyftande av värmeelement o.s.v.". Den som försöker tillrättavisa ungdomarna hotas med stryk. Men styrelsen verkar inte komma fram till någon lämplig åtgärd. I stort sett lämnas restaurangföreståndaren ensam med uppgiften att skapa ordning i lokalerna.

Något år efter krismötet kommer så ett förslag från restaurangföreståndaren. Då har man redan provat med polis och vakter. Man har vädjat till "ungdomsklubben" om hjälp. Men inget har kunnat få stopp på buslivet. Föreståndarens förslag vid styrelsemötet den 8 oktober 1951 förefaller lika enkelt som genialiskt. Paragrafen citeras i sin helhet:

På hemställan från restaurangförståndaren beslöt styrelsen låta uppsätta ett anslag i lokalen "Att berusade personer ej bli serverade".

Och i och med det upphör mirakulöst nog rapporterna om störande ungdomar. Men lugnet skulle inte vara för evigt. Hösten 1956 beviljades restaurangen rätt att utskänka öl klass II. I styrelseprotokollet för den 22 mars 1957 finns typiskt nog en paragraf med rubriken "Restauranten, assistenten och ölbekymmer". Fortsättningen lyder:

Beslöts annonsera efter ny assistent till restauranten samt då om möjligt få en som även kunde, vid behov lyfta ut besvärliga gäster. Tillsammans med representanter från nykterhetsnämnden hade besväret med ölgubbar dryftats. Nn lovade att efter hänvändelse dit skulle Nn ordna med portförbjudning av de besvärligaste.

Sådan var situationen vid slutet av femtiotalet. 1960 upphörde Sandviken Konsumentförening när verksamheten övertogs av den blivande länsföreningen Konsum Alfa.
Jörgen Björk